Sista kliniska placeringen här i Portugal är Nuklearmedicin på Fundação Champalimaud (FC).
Tyvärr kommer inlägget upp lite sent men jag passade på att njuta av sista tiden i Lisboa så blogginläggen fick komma lite senare!
Precis som Rebecca skrivit om tidigare är nuklearmedicin något nytt för oss! Vi har haft teori hemma i Sverige innan vi åkte men detta är första och enda placeringen inom nuklearmedicin.
Jag är som sagt på FC och det är superintressant. Kliniken är en av de mest ledande i Portugal och det märks! Det som jag märkte direkt när jag började på FC är sjukhushygienen, standarden och den internationella inriktningen. Standarden och hygienen påminner mer om svensk sjukvård - här får personalen både skor och kläder (ingen har sina privata kläder). Arkitekturen och byggnaderna är otroligt läckra! Det märks stor skillnad språkmässigt, på FC kan väldigt många engelska och är väldigt duktiga. Det underlättar allting självklart och lite roligare att kunna prata med fler personer!
De olika områdena jag har varit på under mina tre veckor är PET injections and imaging, Gamma injections and imaging och sedan radiopharmacy. Mycket intressant och lärorikt. En av de absolut största fördelarna med FC är deras stora bredd och variation av examinationer. Det utförs allting från pedriatriska undersökningar, till så kallade clinical trials till hjärtan, njurar, hjärna, skelett och en massa mer! Här i Portugal är det nämligen varierande från klinik till klinik, och FC är en av de största. Jag uppskattar verkligen att jag fick möjligheten att vara just där. Det var även väldigt roligt att få en inblick i deras system, om man jobbar med nuklearmedicin har man nämligen gått utbildning inom medical imaging och inte inom klinisk fysiologi.
Alla på FC är väldigt måna om att jag ska vara nöjd och att jag lär mig/förstår. Det som har varit superbra är att de är väldigt öppna för förslag, så när jag ber om att få se någon speciell undersökning/moment löser dem det direkt - det uppskattas enormt. Chefen här är så gullig som alltid frågar och dubbelkollar om allting är bra och att personalen är trevliga mot mig. Det intressanta är att chefen också har mycket koll på Sverige - lite roligt ändå!
Min sista dag bjöd jag på svenskt godis och sötsaker (vilket vi har gjort till alla kliniker/handledare) för att tacka för min tid. Jag hade bland annat med mig en tackask från Marabou, det uppskattades och många ville lära sig säga "tack". Ganska stor skillnad från obrigado/a som är tack på portugisiska!
